Elitidrott 2030

Sveriges Riksidrottsförbund (RF), Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) samt Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté (SPK) arbetar gemensamt för att stärka förutsättningarna för svensk internationell elitidrott, genom projektet Elitidrott 2030.

Den övergripande ambitionen med projektet är att stärka svensk idrotts internationella konkurrenskraft, genom att införa ett kraftfullare och mer samordnat elitidrottsstöd med en rad förbättringsåtgärder som redan 2021 listades enligt åtta specificerade steg:

1. Tillföra nya resurser – Stärka förbund och landslag med resurser för internationell verksamhet, stödja utvecklingen från junior till senior, och öka internationellt tävlande.
   
   
2. Strategisk ledning – Förbättra den långsiktiga och strategiska ledningsfunktionen inom sportfederationerna (SF) och säkra kompetensen för operativ ledning i landslagen.
   
   
3. Social förbättring för idrottare – Skapa bättre sociala förhållanden för internationella elitidrottare genom förbättrad ekonomi och hälsouppföljning.
   
   
4. Starkare koppling till forskning – Koppla elitidrotten närmare till forskningen som är relevant och användbar för praktiken.
   
   
5. Tränar- och ledarutveckling – Förstärka och utveckla tränar- och ledarutbildningar som baseras på forskning nära verksamheten.
   
   
6. Utbildningsmiljöer – Skapa bättre utbildningsmiljöer och utvecklingsmöjligheter för aktiva, inklusive möjligheten till en dubbel karriär.
   
   
7. Tränare för unga aktiva – Tillhandahålla kompetenta och engagerade tränare för unga idrottare, speciellt i den kritiska fasen efter gymnasiet.
   
   
8. Centralt stödsystem – Etablera ett centralt stödsystem som stöder utvecklingen av både individer och lag mot världstoppen.
   
   

Alla tre organisationer har historiskt varit framgångsrika ur sina olika perspektiv men vi kan i modern tid konstatera att ordningen inte är tillräcklig för att vara internationellt konkurrenskraftiga i den ”elitidrottsliga kapprustningen” där Sverige särskiljer sig genom sitt tydliga folkrörelseperspektiv gentemot andra framgångsrika elitidrottsnationer. Svensk elitidrott har historiskt ansetts effektiv och framgångsrik utifrån de medel som funnits tillgängliga.

Detta har sin bakgrund i flera faktorer, såsom ett välutvecklat idrottsutbildningssystem, en stark idrottskultur och ett gott samarbete mellan olika aktörer inom idrottsrörelsen.

Elitidrott 2030 har sin historia i en gemensam strävan om att samordna, organisera och effektivisera våra insatser med syfte uppnå en högre konkurrenskraft.

Det gemensamma arbetet delar en huvudsaklig problemformulering om svensk elitidrotts sjunkande internationella konkurrenskraft.

• Vikande resultat – den internationella konkurrenskraften är generellt i avtagande vilket leder till minskade kommersiella intäkter (i alla fall inte växande i samma utsträckning som konkurrensen).
  
  

• Underfinansierade landslagsprogram och satsningar på talangutveckling (både aktiviteter och tränare) som leder till en lägre kvalité på verksamheterna.
  
  
• Stora brister i de socioekonomiska förutsättningarna för aktiva, både under och strax efter idrottssatsningen.
  
  
• Brist på aktiva som väljer att ta steget från talang till elitsatsning (18-23 år) mot världstopp.
  
  
• Resursfattigt och fragmentariskt centralt stödsystem för aktiva, tränare/ledare och förbund.
  
  

Med den här bakgrunden så ligger tyngdpunkten på förflyttningar som ska leda till en utökad möjlighet att samla ytterligare resurser till Elitidrotten oavsett om den sker centralt eller regionalt/lokalt men centralt kvalitetssäkrade.