mars 13, 2019 - 3:42 e m
Kroppen kändes inte helt 100% under loppen. Men en vältajmad formtopp bäddade för ett VM-guld och ett silver. “Hade jag inte gjort mitt bästa lopp i sprinten så hade jag inte vunnit”, säger Zebastian Modin.
Zebastian Modin försvarade sitt VM-guld i sprint från 2017 med en guldmedalj i Prince George, Kanada. Tillsammans med guiden Emil Jönsson Haag knep “Zebben” även ett VM-silver i 20 kilometer, detta trots att kroppen spökade.
Det första loppet i Kanada slutade med en femteplats för Modin som fick slita för varje meter på skidorna under hela tävlingen.
– Sedan jag blev sjuk efter tävlingarna i Östersund har kroppen inte riktigt känts bra. Framförallt under 10 kilometersloppet var det tungt, där jag fick slita med näbbar och klor för att hålla igenom det, säger Zebastian Modin.
Med kroppen tämligen ur balans var det inställning och vinnarskallen i han som fick kämpa. Någonting som han är nöjd med efter tävlingen.
– Resultatmässigt så såg inte tävlingen så dålig ut för min del. Det var nog inställningen och huvudet som gjorde att det ändå gick bra, jag bet ihop och gjorde mitt bästa. De andra som åker är snabba så det var bara att bita ihop, säger Zebastian Modin.
De längre distanserna blev tuffare för Modin under tävlingarna i Kanada, i och med att orken tröt ju längre han åkte och återhämtningen inte var som vanligt.
Under sprinten kände Modin därför att han ändå kunde leverera, där det resulterade i ett VM-guld.
– Hade jag inte gjort mitt bästa lopp i sprinten så hade jag inte vunnit. Det var väldigt skönt att kunna mobilisera huvudet och fokusera på sprinten efter det första loppet. Jag hade varit väldigt besviken om jag inte tagit en medalj.