8 – 12 november 1964.
Efter framgångarna i Rom vill Sir Ludvig Guttman gärna hålla spelen på olympiska arenor igen och fyra år senare avgörs tävlingarna i Tokyo. 1964 är första gången som Paralympics och OS avgörs i Asien.
Här tar Sverige sin första paralympiska medalj.
Sir Ludvig Guttman får stöd för sina planer av japanska observatörer som var på plats på spelen i Rom. För att finansiera spelen samlas pengar in från en rad organisationer och privatpersoner.
Spelen invigs i november, en knapp månad efter OS. Invigningen hålls på Oda Field i den Olympiska byn inför 5 000 åskådare och bland dem finns spelens beskyddare Japans prins Akihito and Princess Michiko.
Det fanns en oro från arrangörerna att mediabevakningen skulle svikta efter OS men både nationell och lokal media bevakar spelen intensivt.
Idrottare från 21 länder deltar, 307 män och 68 kvinnor. Varav Sverige är en av nationerna och den första svenska medaljen, ett brons, tas i bågskytte av Erik Johansson.
I Tokyo läggs en ny idrott till i det paralympiska programmet; tyngdlyftning. Och man är nu uppe i nio idrotter. Friidrotten får sin första gren på bana, 60 meter.
Storbritannien har den största truppen på plats med 70 aktiva följt av USA med 66 aktiva. USA dominerar och vinner medaljtabellen med 123 medaljer varav 50 guld, tvåa blir Storbritannien och trea Italien.
Några prestationer och idrottare sticker ut. Ron Stein, USA, är en av dem. Han plockar hem sju guld under friidrottstävlingarna.
| Svenska medaljer | Guld | Silver | Brons |
| Erik Johansson | Bågskytte |