Geilo 1980

1—7 januari.

Efter succén i Örnsköldsvik avgörs de andra paralympiska vinterspelen i Geilo 1980. Tävlingarna har växt både vad gäller antal aktiva, nationer och grenar.

Det är nu 299 aktiva från 18 nationer som gör upp om medaljerna, 229 män och 70 kvinnor.

Hemmanationen Norge toppar medaljligan före Finland och Österrike.

Utöver alpint och längd så är ispigging (hastighetsåkning i kälke) en officiell gren. Damerna tävlar i distanserna 100, 500 och 800 meter och herrarna på 100, 500 och 1 500 meter. Norge dominerar grenen stort och tar 32 av de 40 medaljer som delas ut. Men två välkända paraishockey- och friidrottsprofiler – Rolf Johansson och Bengt-Gösta Johansson – tar hem tre brons till Sverige.

I längd och alpint är tävlingarna öppna för idrottare med synnedsättning och amputerade. Det hålls också en uppvisningstävling i störtlopp för sitskiåkare.

Svenska prestationer

Den svenska truppen tar färre medaljer än för fyra år sedan men klättrar i medaljligan och slutar som fjärde nation med totalt 16 medaljer (5 guld, 3 silver, 8 brons).

Birgitta Sundh som dominerade sina grenar redan i Örnsköldsvik fortsätter att ligga i topp och lämnar Geilo med två individuella guld och ett stafettguld i längd. Därmed kan hon summera två raka Paralympics med idel vinster.

En ung Ola Rylander debuterar i alpint. Det blir inga medaljer men en fin femteplats i slalom som gav mersmak och en fortsatt satsning. Förut medaljer i Paralympics och VM kom Ola Rylander också att sätta inofficiellt världsrekord på flygande kilometern med 176 km/h.

En av de stora internationella profilerna, norrmannen Cato Zahl Pedersen, skördar stora framgångar. Med dubbla guld i alpint och längd blir han spelens mest framgångsrika idrottare.

När den paralympiska flaggan halas vid avslutningen den 7 februari är siktet inställt på Innsbruck där Paralympics ska avgöras om fyra år.