oktober 18, 2021 - 12:08 e m
Han har vunnit guld på VM och EM och är den enda svensken med funktionsnedsättning som hoppat över sju meter i längdhopp.
Nu meddelar Per Jonsson att han avslutar karriären.
Per Jonsson har precis avslutat en idrottslektion på arbetsplatsen i Bollnäs när han svarar i telefonen. Det har gått närmare tre månader sedan han tvingades lämna återbud till Paralympics i Tokyo på grund av en skada. Därefter har han bestämt sig för att lägga elitsatsningen på hyllan.
– Jag har alltid sagt att jag ska köra fram till Tokyo och så får jag ta en funderare efter det.
– Nu har jag kommit till en period i livet då jag har två småttingar hemma – en på fem år och en på två – som jag vill tillbringa mer tid med.
– Det är inte träningsbiten som är den tråkiga utan snarare allt man har fått säga nej till och offra. Det finns andra saker som är mer intressanta att lägga tid på nu än att optimera träningseffekt och förbereda sig till nästa pass.
Per Jonsson blickar tillbaka på en lång och gedigen idrottskarriär. Redan som 17-åring blev han uttagen till landslaget i parafriidrott och 2011 blev han den första svensken med funktionsnedsättning att hoppa över sju meter, något han än i dag är ensam om att ha gjort även om lillebror Tobias har varit nära med sina 6,99 meter.
Det starkaste minnet har han från världsmästerskapen i Doha 2015. Då hoppade han hem VM-guldet med sina 7,15 meter – ett svenskt rekord som fortfarande står sig.
– VM-guldet var den absolut häftigaste delen och prestationen under karriären. Sedan kommer jag att ta med mig känslan när jag sprängde sjumetersvallen. Det är en magisk gräns, säger han
Per Jonsson har tagit medalj i det mesta – men han saknar en från Paralympics. Där har Per inte haft turen med sig. För honom har spelen kantats av skador – krångliga hälsenor och vridna fot- och knäleder. Senast ådrog han sig en spricka i foten bara några veckor inför avresan till Tokyo.
– Just Paralympics och Per Jonsson har inte riktigt gått ihop. Det är den enda lilla taggen om man säger så, att jag inte har kunnat vara med och konkurrera med bra förutsättningar.
– Det kändes som att Tokyo hade varit ett perfekt avslut på karriären. Nu blev det mer av ett abrupt slut än vad jag hade tänkt.
Du är inte sugen på att göra ett Paralympics till?
– Skulle jag fortsätta är anledningen att försöka ta den där medaljen. Men det är tre år till Paris och det är väldigt lång tid. Och sedan måste jag vara realistisk; Hur stor chans är det att jag kan hoppa sju meter när jag är 36? Det finns möjligheter men de är små och klassen kommer inte att bli sämre.
Vad kommer du att sakna mest?
– Att gå in på en välfylld arena inför en mästerskapsfinal och känna adrenalinkicken. Att känna att man har gjort de förberedelser man ska, att känna att ingenting kan stoppa en. De känslorna är svår att uppnå någon annanstans än just där.
Även fast Per avslutar elitsatsningen kommer längdhoppet och friidrotten fortsätta att vara en del av hans liv. Han är yrkesverksam som idrottslärare och friidrottstränare i Bollnäs och har redan fått förfrågan om att hoppa in som ledare i den lokala friidrottsklubben.
– Friidrotten kommer säkert att finnas där långt framöver.
Vad kommer du att göra nu?
– Just nu kommer jag bara vara och känna hur det är att komma hem efter varje arbetsdag och äta middag med familjen. Barnen är inte så gamla än och har inte så många kvällsaktiviteter, annars har jag kommit hem lagom till att det är läggdags för dem. Att ha mer tid att umgås och hitta på saker med barnen och frugan är det första jag kommer att göra.
Fakta
Per Jonsson
Född: 10 februari 1988
Bostadsort: Bollnäs
Yrke: Idrottslärare och friidrottstränare
Idrott: Friidrott, längdhopp
Klubb: IF Änglarna
Meriter i urval: 4:a på Paralympics i London 2012, 9:a i Rio de Janeiro 2016. VM-guld 2015 och VM-brons 2013 och 2011. EM-guld 2014 och 2016.