mars 9, 2022 - 8:51 f m
Brons i Vancouver 2010, silver i Sotji och silver för fyra år sedan i PyeongChang. I Zhangjiakou och spelen i Peking kom fjärde raka sprintmedaljen för Zebastian Modin som körde hem bronset ihop med guide Emil Jönsson Haag efter en stark vändning i finalen.
— Det var tufft alltså och så himla skönt att vi kunde vända det på slutet och gå om och segla hem en bronspeng. Det var väldigt skönt alltså!
Zebastian Modin har efter en strulig uppladdning med en krånglande höft, corona och missat VM visat att han trots allt har vad som krävs för att räknas till absoluta världseliten.
I sitt fjärde paralympiska spel har veteranen på blott 27-år tagit sin andra medalj från spelen i Peking. Bronset från 20 kilometer klassisk följdes upp med ett nytt brons i sprinten i fri stil. Modins sjunde paralympicsmedalj i karriären.
Från kvalet tog sig Modin och guide Jönsson Haag vidare med fjärde bästa tid utan några konstigheter. I semifinalen gick man ut 19 sekunder innan de resterande tre i startfältet. Modin höll avståndet fram till upploppet, och tur var det för efter ett fall mellan Ukrainsk åkare och kinesisk guide blev det med halva loppet kvar klart att de två vidare in till final var Zebastian Modin och USAs Jake Adicoff.
Fjärde tid hade svenskduon även in till finalen där, utöver Adicoff, Kanadas gigant Brian McKeever som tagit alla guld i sprint sedan 2010, och Frankrikes Anthony Chalencon väntade.
Zebastian Modin och Emil Jönsson Haag var först ut tillsammans med Chalecon. Svenskarna och fransmännen gick jämsides fram till första uppförsbacken där Chalecon skaffade en lucka mellan sig och Modin med jagande Adicoff och McKeever, som startade 20 sekunder efter, där bakom.
Halvvägs var USA och Kanada ikapp och förbi med Adicoff, USA, längst fram in på upploppet där McKeever stormade förbi och gick mot sin tjugonde paralympiska medalj och fjortonde guld. Bakom gjordes det upp om bronset.
Zebastian Modin och Emil Jönsson Haag låg sist i fältet och medaljen såg ut att gå dom förbi.
Men så plötsligt hade de gått ikapp fransmannen inför upploppet.
— Jag frågade Emil i sista nedförsbacken ”hur långt är det”, då sa han ”två sekunder”. Då tänkte jag att nu ska jag sprattla ut allt som finns, så då i sista backen så lyckades jag sprattla till så vi kom upp i rygg på Frankrike.
”Lugn lugn” skrek Emil och då förstod jag att vi var i rygg och så hörde jag Frankrike där framför. Då tänkte jag att ”nu ska det här gå”. Då låg vi kvar i rygg ner för backen och så vek vi om på slutet precis innan vi kom in på upploppet, så det var helt rätt tänkt av Emil.
I målfållan låg en utpumpad Zebastian Modin som precis kört hem sin andra medalj från spelen i Peking och karriärens sjätte från Paralympics.
— Huvudet är inställd på att man ska slåss för livet i några lopp, sen efter behöver man inte göra det. Jag vet hur viktigt det här är, hur det är vart fjärde år – art det är nu jag har chansen. För att känna mig nöjd när jag åker härifrån måste jag göra allt och det tror jag räddar mig nu, Jag fick verkligen ta ut 180 procent av vad jag hade i mig idag, berättar Modin om inställningen som gav honom de sista krafterna.
— Dom sista 80 finns vart fjärde år, skrattar guide Emil Jönsson Haag.
Brons i Vancouver 2010, brons och silver i Sotji 2014, ett silver i Pyeongchang 2018, brons på 20 km i måndags och dagens brons i sprint. Zebastian Modin har ett gediget facit från Paralympics, men fortfarande saknas den ädlaste valören för en av Sveriges mest framgångsrika vinterparalympier.
— Ja, hade du frågat mig för ett år sedan hade jag siktat på att vara med ännu högre upp, men så som allt har varit och kännas så är det en sån himla lättnad och jag är så glad att jag kommer härifrån med två brons just nu. Det är ju väldigt mycket mer än vad som hade varit realistiskt.
— Det var tufft alltså och så himla skönt att vi kunde vända det på slutet och gå om och segla hem en bronspeng. Det var väldigt skönt alltså! konstaterar Modin och pustar ut.
